Mot Gbg
Nu är vi på väg, mot syster och Gbg!! Det tar ju sin lilla tid, men det går ändå fort på något sätt ä. Vi har ungefär 2,5 h kvar nu.
Det går så bra med Lykke-Lii, vi mellanlandade på en liten vägkrog där vi åt lunch och bytte blöja. Vi bytte blöja innan vi åt lunch, när vi ätit klart så satt hon hos morfar och då bajsade hon såklart. Jag tog henne för att byta, och heeeeela byxbenet för fyllt med bajs haha. Present från lisen!
Men nu är vi ute på vägen igen som sagt, och inte så långt kvar ändå. Självklart lyssnar på vi musikhjälpen också, det är så mysigt!
Puss! 
Mitt perfekta liv
Mitt liv är helt perfekt, jag har en perfekt dotter, en perfekt man, en perfekt mamma, pappa, syster och bror. Jag har en perfekt svärfamilj, en perfekt bostad och ett perfekt jobb. Jag själv är givetvis också perfekt.
Eller hur var det nu?
Jag är en tjej som gärna vill se det positiva och glada i saker. Men jag vet att många stör sig på folk som bara exponerar det bra i livet. Å ena sidan håller jag självklart med, man måste vara ärlig. Allt är ju inte toppen jämt, när jag ligger på sängen och gråter över att jag har 50 kronor på kontot och en alldeles för dyr lägenhet så är ju få saker så där ljuvliga som dom är på alla bilder och alla texter.
MEN när det kommer till min lilla Lykke-Lii så finns det inget jag kan klaga på, jag blir inte less eller irriterad om hon skriker på kvällen när vi ska sova, för att hon har ont i magen. Jag blir såklart ledsen för att jag inte kan göra något, men jag känner aldrig att jag vill slängde ut na genom fönstret. Det här beror ju inte på att jag är så jävla mycket bättre än alla andra, utan snarare att jag har haft tur med detta barn som sällan skriker särskilt mycket eller är "jobbig". Jag hade mycket troligt haft mina egna inre raseriutbrott om hon skrek 6 timmar i sträck och jag ibte hade sovit något på natten. Men jag ar ju klarat mig.
Man kan ju inte klaga på något som inte finns?
Jag vill inte vara hon som lever i en rosa bubbla och bara exponerar det fina i livet, men just nu är det mesta väldigt bra och härligt och då vill jag dela med mig av det fina och glada. 
Man kan kalla det för träning
Tror jag i alla fall. Skämt och sido (löjligt uttryck men det passar ju så bra ibland). Jag har hittat en hiskeligt bra app, har är så länge bara laddat hem gratisversionen, för att testa om det var något för mig. Och det var det! Seven heter den, och den "coachar" en genom att visa vilka övningar man ska göra, så får man tecken när man ska börja sen gör man övningen i 30 sekunder, vila ett par och sen ny övning. Den börjar med ett program på 7.50 minuter (12 övningar om jag inte minns fel) moch sen ökar det. Jag har inte utforskat den till 100 procent ännu, men kommer troligen ladda hem den som kostar. Det program jag gjorde idag var ett helkroppsprogram, i den versionen som kostar så är det olika program för bara ben/rumpa, bara bål, bara armar osv.
Den kan jag rekommendera. Jag "värmde upp" med en 30 minuters promenad i det underbara vädret också.
Och imorgon får jag hem nya motionscykeln. Woop!!
Toppar och dalar
Livet pendlar ju, det gör väl de flestas liv? Här går det upp och ner, höger och vänster, ja till och med ut och in ibland!
I det precisa nuläget så skulle jag säga att mitt liv är på en topp. Min lilla Lykke-Lii ger mig så otroligt mycket lycka och energi, varje gång det dalar så muntrar min kära Pettson upp mig. Det finns alltid saker som kan dra ner en, vissa dagar låter man sig slås ner av skiten, vissa är man stark nog att stå stadigt. Idag är en stadig dag. Det bådar gott inför kommande vecka.
En vecka av förberedelser. Det som står på schemat är slutförande av julklappshandling, införskaffa julgran, klä julgran och packa inför göteborgresan. Utöver det tänkte jag även hinna med att storstäda och umgås med vänner. 
Paus och instagram
Känner att jag inte har tid och ork till att blogga, så tar en paus tills jag får lust igen. Vill ni fortsätta hänga med i mitt liv så finns jag på instagram med namnet "lieblie".
Puss
Söndagstrött
Idag är en trött dag, vaknade halv åtta av en bebis som gnydde. Väckte Petter så han fick byta blöja, mellan det att han tagit av henne blöjan och det att han satte på den nya bajsade hon fyra gånger haha. Men det märkte jag ju inte av för jag somnade om. Sen stack han ut på en powerwalk och jag och Lykke halvsov lite. När Petter kom hem igen gjorde han frukost men jag somnade om så då tog han Lykke och jag fick sova. Nu, ett par timmar senare, ligger jag och Lykke i soffan och Petter är nere i gymrummet och lägger in en matta. Jag är fortfarande dödstrött, och sjuuuukt sugen på kladdkaka med grädde och cocacola!
Nu ska jag såsa i soffan med Lykke tills em då Julia kommer och hälsar på!
Puss och kram
Dagen då bajsa i lugn och ro blev en lyx
9 dagar gammal och premiärar på bussen. Än så länge går det fint, sussar så sött i vagnen. Vi är påväg till Östhammar, först ska vi till barnläkaren för den andra läkarkontrollen. Sen blir det, förhoppningsvis, frukost på något fik, om dom hunnit öppna..? Sen ska vi skriva på faderskapsbekräftelse. Efter alla "ärenden" är uträttade ska Lykke för första gången få se hur mormor och morfar bor.
Utöver allt detta så rullar allt på bra med lilla tjejen. Hon är en riktig kräkfia så vi är glada att vi laddat upp med så mycket kläder. Det blir många byten. Hon har kommit igång med amningen superbra, (tror jag, visar sig på vågen idag) men det känns iaf toppen.
Jag bävar dock inför måndag då Petter börjar jobba. Nu är ju mina chanser till mat, toa och dusch medan Petter har Lykke. Kanske är mycket för att jag är så larvig med henne och har svårt att ens lämna rummet där hon är. Det blir ta träning! Och ska väl gå bra.
Alla är vi barn i början.
Farfar 80 år
Idag ska vi på 80årskalas, min farfar fyllde 80 i torsdags så idag firas han. 20 mil har vi nu åkt och det har gått så bra med Lykke, stannat och snuttat ett par gånger men mellan det sover hon så sött. 
Nytt möte
Idag var Lykkes farmor och farfar här och hälsade på Lykke, kusin aurora var också med. Blev saft, kaffe och bullar och en himla massa gos. Självklart var farmor och farfars kramar och gos väldigt uppskattade av lillfisan! 
Vi var även en sväng till BVC för lite vägning av lillskrutt. Hon hade som väntat gått ner lite, från 3370 till 3160. Men idag har mjölken kommit så nu käkar hon snart upp sig igen. Vår lilla skrållan är ju så fantastisk så vi vet inte vad vi ska ta oss till med henne. Gosar ihjäl oss med henne! (Trots att hon raketbajsade på mig imorse haha)
27 september 2013
Lite text och mycket bilder. Lever i en bubbla just nu. Lykke lever verkligen upp till sitt namn. Lyckan är obeskrivlig! <3
Mammas och pappas lilla skrållan ❤️
Min förlossningsberättelse
22september söndag (bf+1)
Vaknade som vanligt ganska tidigt, åt frukost med Petter och hade mysmorgon. Vi hade planerat städdag men Petter skulle träna först. Klockan var så lite när vi ätit frukost så vi kände att en liten morgonpw kunde inte skada någon. Jag kände mig pigg och go i kroppen så det var väl bra med lite motion tänkte jag. Vi var ute i 40 minuter, gick en skogsrunda. Över stenar och runt träd... När vi kom tillbaka så var det som att foglossningen verkligen ville döda mig, jag gick till sängen och vilade. Petter fick bära mig till toan när jag ville kissa. Till slut lyckades jag somna, nu var väl klockan runt halv elva-elva. 12.05 vaknade jag av att det gjorde ont på ett helt nytt sätt. "Är det så här förvärkar känns?" Det gick över efter dryga minuten så jag gick upp för att äta smörgås och sånt. Efter 30 minuter kom det igen. Det fortsatte i den stilen fram till 16-17, nu började det verkligen kännas som värkar. "Eller är det förvärkar detta? Hur vet man sånt?" 18.30 ringde jag förlossningen för att rådfråga. "Det gör ont och jag antar att det är värkar eller förvärkar. Det kommer med 5-10 minuters mellanrum." Bm svarade att jag kunde komma in på en kontroll, men eftersom det inte pågått så väldigt länge och jag inte känt något innan idag så hade det nog inte hänt så mycket där nere. Sen la hon till "men det låter ju som att det kan braka loss det där" jag och Petter bestämde oss för att ta en liten promenad runt kvarteret för att se vad som hände. I en helt ok takt gick vi en sväng till Ica och lämnade film och runt kvarteret. "Fan!! Nu har ju värkarna slutat.. Åh det var inget." Värkarna hade slutat helt, ingen värk när vi var ute och när vi kom in till soffan så.. ingenting. Sen, plötsligt, kom dom tillbaka. Och nu började det göra riktigt ont, inte varje gång men var annan/var tredje andades jag mig igenom. Men så fort värken var borta var ju allt som vanligt igen.. Skulle det här verkligen vara på riktigt? Runt tio bestämde vi att vi går och lägger oss, jag tog alvedon och vetekudden så gick vi och la oss. Men nu, nu gjorde det ont på riktigt. Jag skulle aldrig kunna sova. "Det här måste fasen vara på riktigt?" Smsade med två vänner, båda skrev samtidigt "åk in nu, så får du iaf kolla hur det står till".
- Petter vi åker in nu!
Och han gick från att vara trött som fan och helt inställd på att sova till en liten duraselkanin. Vi kollade igenom väskorna, packade det sista och ringde mamma och förlossningen. Halv tolv plockade mamma upp oss. I bilen pratade jag ju på som vanligt, pigg och glad, men när värkarna kom då skrek jag. Mamma klockade, tre minuter emellan nu. 00.15 kom vi in, barnmorskan konstaterade - öppen 3. "Det blir bebis snart!"
Jaaa!!!!
Vi blev inlagda på rum 3 och barnmorskan introducerade mig till min nya vän lustgasen. (Barnmorskan som för övrigt var den mest fantastiska människa jag träffat.) vid första gynkollen masserade hon även lite där inne och sa att detta borde kunna snabba på lite. Vi erbjöd också mamma att vara med på förlossningen, jag visste och kunde förstå att hon ville trots att det alternativet inte alls fanns i hennes värld. "Det här är en sak mellan er två" sa hon hela tiden. Men till slut så stannade hon ändå. "Jag sitter här borta bakom i hörnet jag." Söta mamma!
När vi väl kom in på rummet och jag fått på mig snygga kläderna och allt så började värkarna bli redigt jävliga. Skrek mig genom värkarna medan Petter satt bredvid och försökte få mig att fatta att om jag bara skrek i lustgasen gav den ingen effekt. Kvart i två gjordes nästa gynkoll och jävlar i mig va less vi alla blev när hon sa att jag var öppen 4-5cm. Så ont för så lite? Hon tog vattnet och föreslog epiduralen. "Ja tack, mer än gärna!!" Den tid som nu följde, den har jag noll tidsuppfattning på, och otroligt lite koll på. Nu efter hon hade hål på hinnorna så vattnet gick så blev värkarna något helt oförklarligt. Narkosläkaren kom tydligen relativt fort, men(!!!!!!) nu kom det jävliga. Han kunde inte komma in i ryggen rätt. I början låg jag ner, medan han stack, gång på gång. Mamma och Petter berättade efteråt att han stack, sprutade in koksaltet och sen skakade på huvudet.. Mummel mummel.. Vad sa han?! Vad händer? Till slut bad barnmorskan mig att sitta upp. Fötterna på en stol och rumpan på sängen. Hängandes, skrikandes, gråtandes över Petters axlar med barnmorskans händer på knäna. "Du måste sitta HELT stilla." Och ni kan ju tänka er, värkar i det skedet och att sitta stilla rimmar inte toppenbra, i sittande position dessutom. Jag vet inte vad som var värst men det var nog en kombination av värkar, sitta still, massa stick i ryggen och att jag faktiskt inte fattade varför det tog så lång tid. 40 minuter efter narkosläkaren påbörjat sitt jobb var det äntligen klart. Han önskade oss tydligen lycka till.. Jag undrar hur han såg ut..?
Ytterligare 20 minuter gick med dom där jävla värkarna från helvetet innan epiduralen började värka. Men asså mina vänner, halleluleja för den!! Den fick mig på ett sånt jävla bra humör. Värkarna var borta, nu kom bara ett tryck när det kom "värkar". Ny kontroll, både mamma och Petter gissade på 8cm. Barnmorskan sa "åh det är så roligt när det blir som jag tänkt mig." Och med ett stort leende efter att ha hört gissningarna - "fullt öppen." Men hon hade fortfarande ett par cm kvar ner till krystläge. Nu var klockan 05.00 och hon kopplade loss det som gick så jag kunde gå på toa. Hon ville att jag skulle kissa så jag var tömd tills att jag skulle krysta och så kunde det vara skönt att göra nr två sa hon. Bajsa gick fint, men kissa gick inte. Så hon fick tömma min blåsa. Efter detta gjorde hon en ny gynkoll, och bebis hade fortfarande en bit kvar att komma ner. Men hon sa att hon ville kolla hur det såg ut under en värk, värken kom och hon bad mig "tjuvkrysta" och då blev det visst bråttom.
Oj jag måste ringa på Viveka.
Undersköterskan kom in - "det är dags, hon kommer nu!" Två krystningar första värken. Och nu kunde barnmorskan kika in och se huvudet. "Jag ser en liten blondin där inne, det är ovanligt! Va roligt." Ny värk, två eller tre krystningar. Jag kände hur huvudet närmade sig. Kom igen nu Annelie!
"Nu kommer det kännas som att bebisen kommer ut genom fel hål, men det gör den inte. Håll inte igen, tryck bara på!" Ny värk. Det kommer brännas och svida berättade barnmorskan. Följt av "Du ler genom krystvärkarna du, det är ju minst sagt ovanligt." Vila, ny värk, vila och nu jävlar ska hon ut!! I fullkomlig tystnad från min sida hade nästan 10 minuters krystvärkar gått men nu krystade jag för kung och fosterland, det hördes också. Jag kände värme, vätska, sprattel - lättnad. Bebisskrik!! Frisk, kry, pigg, munter. Bebis är här, Lykke är här. Gråt och känslostorm.
På bröstet låg en underbar fantastisk och bedårande liten flicka. Vår dotter.
Jag gjorde det!! Jag klarade det. Fyfan va grym jag är!
05.30 tjuvkrystade jag för att kolla läget, 05.40 var Lykke ute i världen.
Måndag 23 september 2013 05.40 fick mitt och Petters liv en gåva som är helt ovärderlig!
Vår alldeles egna lilla Lykke.
Barnmorskan - "Va roligt att vi fick vara med när hon kom ut, det trodde vi inte."
Undersköterskan - "Nej jag trodde du skojade när du ringde på mig och det var dags." 
21 september 2013
Dagen vi väntat på sååååå länge har passerat, utan att leverera. Nu väntar 14 långa dagar av övertid. Jag är fortfarande på rätt gott humör och set känns ok. Men ibland kommer känslan av uppgivenhet, hinner alltid slå ihjäl den. Hoppas bara jag orkar hålla modet uppe nu hela tiden!
Tackar gudarna och allt annat för att jag har en sån fin man vid min sida!
Med 14 dagar kvar till utgångsdatum verkar bebisarna här i världen öka med 200%, dom är överallt! Jag vill ha ut vår fisalisa!
Kom igen nu Annelie, håll humöret uppe!! 14 dagar är ingenting! 
Tackar gudarna och allt annat för att jag har en sån fin man vid min sida!
19/9-2013
Idag har jag och magen vart på Gränby och träffat Nathalie, underbar tjej. Så lättsam och trevlig, med sig hade hon sin två veckors lilla gullegris Leon. Så liten och söt! Vi åt lite lunch och kikade lite i affärer, men tiden bara sprang iväg! Hoppas på fler dejter med henne!
När jag kom hem så gjorde Petter hemmaburgare och grejade medan jag vilade. Härlig dag må jag säga! Sov till kvart i tolv gjorde jag med haha. Sjukt!
Köpte en jacka också.. Men ångrade mig så ska byta imorgon när jag ska in med mamma.
Puss!
17/9-13 - det handlar om att föda barn.
Det är som att allt har runnit av mig, över en natt. All hets, all desperation är som bortblåst. Missförstå mig inte, jag längtar otroligt mycket efter mitt lilla hjärtebarn. Men jag känner inte som jag känt tidigare. Jag har kunnat gråta i timmar utan egentlig anledning, för att jag känt sån uppgivenhet över att förlossningen ännu inte startat. Men inatt hände något, när jag tänker efter så har det väl vart en övergång nu i helgen kanske. Jag känner bara att det är så lugnt, det är som att både kroppen och huvudet är förstått att det är inte en tävlan mot något eller någon, det gäller inte att föda så nära bf som möjligt eller att få ut bebis så tidigt som det går. Det handlar om att sätta ett liv till världen, det handlar om att föda barn, mitt och Petters barn, vår lilla dotter. Och det är som att jag, trots mina ca 72 tunga kilon är mycket lättare nu. Jag kan slappna av och jag kan vila kroppen. Det är idag 18 dagar till den 5e oktober alltså då jag kommer att vara i vecka 42+0. Den dagen jag (om hon inte kommit före) kommer att åka till förlossningen för att sättas igång. Det är 18 fjuttiga dagar, och det är max 18 dagar. Allt innan det är bara en bonus, dom är 18 dagarna kommer vara en fis i rymden om några veckor när jag och Petter sitter med vår älskade lilla dotter i soffan här hemma.
Jag ska ta till vara på varje minut av tiden jag har kvar på den här graviditeten, jag ska lusläsa min förlossningsbok, jag ska vila massor och jag ska förbereda mig så gott det går inför förlossningen. Och när bebis är redo, då kommer jag också vara 100% redo för att arbeta ut henne.
Jag kan, och ska få bli mamma. Det är helt fantastiskt och jag ska ta till vara på det så bra det bara går.
120913 - äntligen
Idag har jag äntligen, efter 10 månaders smsande, fått träffa Sofia och hennes sambo Christopher! Så fantastiskt. Har haft en underbar dag med thaibuffe och fika! Det var lite pirrigt innan men dom var så gulliga och lättsamma så det var inga problem. Kändes som att jag redan kände dom, vilket troligtvis är resultatet av 10 månaders smsande om allt mellan himmel och jord. Så glad!
Nu hem och vila ut den där jäkla bebben som chillar i magen!
Lördag 7 september 2013 - VECKA 39
14 dagar till bf, 28 dagar som längst!
Barnet väger omkring 3,2 kilo och är ungefär 50 cm långt. Det fyller ut hela magen och är ganska tungt. Många blivande mammor längtar intensivt efter att graviditeten ska vara över.
Man behöver sova och äta ordentligt för att orka med förlossningen. Om det är första barnet kan förlossningen ta upp till något dygn och det är inte ovanligt att man förlorar både en och två nätters sömn.
Barnet är nu förberett för sin födelse. Det har fått mycket näring och även skydd mot vissa sjukdomar genom att det har fått moderns antikroppar. De kommer att skydda barnet den första tiden innan det har bildat egna.
Barnets hjärna väger cirka 400 gram. Den utvecklas hela tiden och kommer inte vara helt färdig förrän barnet är runt två år. Tånaglarna har vuxit ut nu och täcker hela tån.
Egna tankar just nu:
Idag är det helt okej, när det är helt och Petter är hemma går allt så mycket lättare. Men annars är det rätt tungt nu. Tanken att hon kan komma inatt eller den 5 oktober gör mig galen, eller rättare sagt tanken på att inte veta om hon kommer inatt eller den 5 oktober. Det spelar ju ingen roll när hon kommer, bara jag kunde förutse NÄR hon kommer. Att hon ska ut börjar jag väl kanske förstå. Kan sitta och flina när jag tittar på golvet, bara för att jag tänker på att där ska hon i framtiden krypa runt. Jag längtar så efter vår lilla tjej!!
Lördag 7 september 2013
Idag har vi haft lite städdag! Det behövdes verkligen, vi badade i princip i dammet.. Och jag är dammallergiker haha. Nu belönar vi oss själva med att slappa innan det blir gomiddag, kött och klyftpotatis!
Igår var vi på bio, snabba cash 3. Fy bövelen va jävla bra den var!! Helt galet, vill se den igen!
Tisdag 27 augusti
Idag är det alltså tisdag, Petter gick till jobbet för 40 minuter sen. Jag skulle sova ut men vaknade halv åtta, kaffesugen och hungrig. Är rätt så trött som vanligt, men hoppas verkligen att denna dag inte ska bli så tung! Bebislykke har sjunkit så mycket att kissblåsan inte får någon plats alls nu, så jag kan i princip sitta på toa hela tiden. Jag blir panikkissnödig direkt när jag stället mig upp. Igår ville jag mest gråta hela eftermiddagen, då jag var så trött så jag svettades men så fort jag la mig ner kom panikkissnödigheten. Så hoppas verkligen att det inte blir fult så jobbigt idag. Speciellt med tanke på att jag ska på fotvård idag. Ska hälsa på mamma och pappa också, som har bröllopsdag idag, den 25e i räkningen och därmed firar dom silverbröllop. På torsdag åker dom till Prag för att fira, och jag ska bra hundvakt åt deras lilla vovve. Hoppas inte Lykke klämmer sig ut då ;)
Ser liv i min man igen!
Min älskling är frisk!! Eller nä det är han ju faktiskt inte, fortfarande en stor golfboll till spottkörteln och stenen har inte kommit ut ännu. Men halsflussen verkar vara borta, han kan äta och prata, tabletterna tar i stort sett bort all smärta och han är vaken om dagarna! Underbart!
Vi myser på här hemma, Petter varvar blåbärssoppa med tabletter. Och lite glass hihi.
försöker sammanfatta mina dagar av utebliven uppdatering
Tjeeeena! bra uppdatering ändå va? Jag gör ju verkligen nada om dagarna i veckan, därav inget att blogga om, ingen vill ju läsa om när jag sitter och rullar tummarna och lyssnar på radio... Men kan väl uppdatera lite om hur läget är här med magen och livet i stort. Jag går in i vecka 35 idag, så man får väl säga att det går framåt och att det närmar sig. Mindre än sex veckor till bf och om 8 veckor har vi garanterat vår lilla älskling hos oss! Så fantastisk känsla. Hon är en riktigt liten hålligångare! Men kan inte komma med några chockande nyheter, allt är som det ska och rullar på fint! Info från senaste bmbesök (33+2) Hade ett symfusmått på 31 cm, lågt blodtryck 100/60 men jag märker inte av det särskilt mycket så inget vi brydde oss om. Fosterljud 130. Dom övriga proverna såg fina ut, la inte på minnet hur sifforna var. Jag frågade om hallonbladste och min bm hade aldrig hört talats om det men när jag berättat om det så sa hon att det var ju ingenting som kunde skada. Nästa gång ska vi prata om förlossningen.
I helgen har vi vart in på mysdag i stan, vi gick i affärer lunchade, fikade och gosade. Jag fick faktiskt med mig lite saker också. Bland annat köpte vi en radio, så efterlängtat. Har fått upp ögonen, eller kanske öronen, för att lyssna på radio igen. så skönt när man bara är hemma att ha den på och lyssna på allt skoj. Köpte också en helt fantastisk väska som jag spanat på under en lång lång lång dit. Passade på när det var 10% plus att jag fick en bonuscheck hem i brevlådan häromdagen. alla tummar upp för den dagen!!
Idag är det lugna gatan, det åskar, haglar och är sol om vartannat så vi ska bara vara inne och hemma. Jag sov så dåligt inatt, eller ja jag kunde inte somna förän klockan 3 inatt så jag är dödstrött så orkar ändå inte göra något. PUSS!!
I helgen har vi vart in på mysdag i stan, vi gick i affärer lunchade, fikade och gosade. Jag fick faktiskt med mig lite saker också. Bland annat köpte vi en radio, så efterlängtat. Har fått upp ögonen, eller kanske öronen, för att lyssna på radio igen. så skönt när man bara är hemma att ha den på och lyssna på allt skoj. Köpte också en helt fantastisk väska som jag spanat på under en lång lång lång dit. Passade på när det var 10% plus att jag fick en bonuscheck hem i brevlådan häromdagen. alla tummar upp för den dagen!!
Idag är det lugna gatan, det åskar, haglar och är sol om vartannat så vi ska bara vara inne och hemma. Jag sov så dåligt inatt, eller ja jag kunde inte somna förän klockan 3 inatt så jag är dödstrött så orkar ändå inte göra något. PUSS!!
