Vi växer - åt alla håll och kanter

Här växer vi! Och då menar jag verkligen vi. Bebisen växer och är stor som en knytnäve, och att min vage har växt lite vet ni ju. Det tråkiga är att det inte bara är magen och bebben som växer. Hela jag har blivit lite större... Jag kommer nog bara bli en rund stor boll till slut. Vägde mig igårkväll, då är det ju dock efter en hel dag av mat och dryck och då visade den 60.0, nu på morgonen 59.3. Vanligtvis ligger jag på 55 kg. Härliga tider.



Kommentarer
Lisa

Hej. Följer din blogg och måste bara säga va kul att ni ska få barn! Vad jag har förstått så studerar du och din pojkvän jobbar. Vad jobbar han med? Frågar av ren nyfikenhet då jag själv går i gravidtankar och studerar då det kanske inte är ultimat taiming :P var det planerat för er? Hur ska du/ni göra med föräldrapenning? Får du från tidigare jobb innan du börjat studera eller ska du gå på minimum? Och hur gör du med skolan? Hur länge planerar du att vara hemma? Skulle vara kul om svarade! Kram

Svar: Hej Lisa! Va kul att du läser och ja vi är otroligt glada över graviditeten! Det stämmer, jag pluggar andra terminen på förskollärarprogrammet i Uppsala och min sambo jobbar på skola och fritids(ej fast). Vår graviditet var planerad, vi resonerade så att pengar är inte det som ska stoppa oss från att göra något vi verkligen vill och längtar efter så otroligt! I och med att bebben kommer i september så är det lite klurigt. Jag må ha ett heltidsjobb i sommar för att få min föräldrapenningen baserad på tidigare jobb, får jag inte ett jobb så är tanken att jag ska söka a-kassa. Men man får inte alltid det om man pluggar/har studieuppehåll. Men annars får vi klara oss på sambons lön och minimum föräldrapenning. Jag ska ta uppehåll, en termin i taget och sen får jag se och känna efter när jag orkar hoppa på skolan igen. Men mer än två terminer blir det ej. Hoppas du fick svar på dina frågor och att det kan hjälpa lite. Det är ju så, klart man bör ha någon slags ekonomisk säkerhet om man skaffar barn, men jag tycker inte att pengarna ska stoppa en från att skaffa barn om man gärna vill det. Allt löser sig alltid om det blir några problem! Kram på dig
Annelie

2013-03-19 @ 15:06:36


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

I med och motgång

En historia om att bli mamma och att vara mamma

RSS 2.0