Känslostorm
Någonting som gör mig otroligt frustrerad är när människor, nej inte människor, när vuxna personer beter sig som femton. Ibland gillar man inte det man ser eller hör, ibland kanske inte människor går ihop, ibland kanske man blir så avundsjuk på andra att man känner att det enda man vill är att vara elak. Men här skiljer det sig på va man väljer, vissa människor kör bara, tror att man kan bete sig hur som helst, det är dom jag har svårt för och inte vet hur jag ska hantera (jag har å ena sidan svårt för att vara otrevlig även mot människor jag inte gillar, å andra sidan svårt för att acceptera att människor är elaka eller beter sig illa). Sen finns det människor som har kommit lite längre, som trots de tidigare nämnda tankarna eller problemen, kan vara glada för andras skull, kan hålla god min kring andra, helt enkelt kan bete sig. Dom håller jag lite närmre.
Sen en viktig sak som jag under lång tid har fått inse är att jag ska värdera människor utifrån hur dom får mig att känna, blir jag glad i deras närhet, känner jag mig bekväm i deras närhet osv så släpp in dom och behandla dom väl. Dom andra, håll god min och var artig och mogen, men håll dom på en replängds avstånd.
